I hemmet

Jag trivs i mitt nya hem.
 
Jag trivs med singellivet, så som jag definierar det. Jag lever ett rikt och fullt liv utan en man - ja, jag gör det och om du lever ett rikt och fullt liv med en man så säger jag grattis, gött för dig, visst är det härligt.
 
Det som jag tänker kanske skiljer singellivet åt mot sambolivet är att jag måste be om hjälp mer. Jag rådfrågar personal på butiker, jag frågar mina grannar, jag Googlar och You-Tubar sånt jag inte vet men behöver veta. Just nu är jag expert på allt som har att göra med mollyplugg. Jag har hängt upp en hatthylla i hallen och känner mig som världens rikaste människa för att jag lyckades med det.
 
Jag behöver människor i mitt liv, som jag kan lita på och luta mig mot. Men jag behöver inte tvåsamheten för att få det.
 
Hatthyllan!!!
 
Jag har letat efter min dröm-lampskärm men inte lyckats hitta den. Tillslut gav jag upp och åkte till IKEA. Jag tycker att det blev helt ok. Jag älskar den loppade lampfoten och är nöjd med att den kan användas igen.
 
På sängbordet ligger nyss påbörjade "Vegetarianen". Jag har höga förväntningar.
 

En tur till mammons tempel

På förmiddagen var jag på vårdcentralen och ville sen utnyttja hela min övergångstid på bussbiljetten så jag åkte buss till IKEA. Planen var att köpa en ram men i vanlig ordning hade IKEA inte det jag behövde. Och i vanlig ordning köpte jag en del strunt. En skärbräda, en duk och en kandelaber från IKEA:s PS serie som jag hittade i fyndhörnan.


Hem och bygga stilleben alltså. Från IKEA hem till mig är det ungefär sex kilometer. Perfekt promenadlängd eftersom bussbiljetten hade slutat gälla. 😊

Hemmet. Trivseln.

Jag tycker om att göra fint hemma hos mig. Jag tycker också om att hämta inspiration från bloggar och magasin. Vissa tipps följer jag för att det gör mitt hem mer trivsamt. Andra saker gör jag inte för det tycker jag är fult.


Färg. Växter. Luft. Linjer. Färg. Är sånt jag tycker om.

Det där med färg är hopplöst ute. Jag har inte sett färg i inredningstidningar eller på bloggar sen jag började läsa dem för kanske åtta år sedan. Det är synd.

För min trivsel och i mitt hem=färg.

Ett hörn av hemmet.
En skatt.
Geddan - skyldig!